Julfest i föränderlig värld
Det sägs att vi lever i en föränderlig värld. Och visst, Terkkolistans dagar är förbi, e-läkarmottagningar är snart vardag och nötkött kommer att tas bort från UniCafés menyer. Våra studier, yrken och samhället förändras i rask takt. Därigenom kan det anses vara motiverat att reagera på samtidens samt framtidens nyckar för att gynnas av nya innovationer, något som även absolut kan tänkas beröra en ämnesförening.
Samtidigt har Medicinarklubben utgjort en stadig grund och bekant hem för dess medlemskår, en språngbräda till livets utmaningar i denna föränderliga värld. En grund som denna har som känt ett antal cementerade traditioner genom vilka stabilitet och gemenskap upprätthålls. Dock må det påpekas att flera traditioner är nyare än vad man kunde anta, och nya uppkommer lika ofta som gamla bortfaller. På Medicinarklubben har vi ändå en speciellt nära relation med traditioner, något som kännetecknas av den etablerade funktionärsposten traditionsbevarare och ofta hörda utrop såsom ”det var bättre förr”. Utropet kan ofta konstateras komma ur den orala kaviteten på en till sin årskurs äldre thoracal, och kan betraktas som ett missnöje över att en tradition har bortfallit. Var och en har givetvis en djupt personlig åsikt om vilka traditioner som utgör essensen av en gemenskap.
När en väl tradition är på väg att brytas är det på sin plats att analysera den ifrågavarande traditionens funktion tidigare, nu och i framtiden och hur den pusselbit som traditionen utgör passar in den referensram till pussel som samhället påbjuder. Efter noggrann begrundan, eller av spontan självklarhet, bortfaller ibland föråldrat som inte besitter längre en funktion, i att skapa gemenskap eller annars. Alltid behöver det inte ens innebära en snöbollseffekt, usurpation av dynastier eller samhällets förfall
För tillfället verkar det som en jultida tradition som torde stå flera nära hjärtat på Medicinarklubben håller på att endast hittas på önskelistan, inte under granen. Och detta gav upphov till kontemplation. Traditionen i fråga är givetvis klädkoden på Medicinarklubbens julfest.
Sedan urminnes tider, eller åtminstone år 2015, har klädkoden varit mörk kostym. I år är klädkoden julig kostym. Låt oss begrunda betydelsen av detta. Skillnaden är bara några bokstäver i längd, men förändringens ramifikationer för så väl tillställningens värdighet som samhörigheten och pragmatiska aspekter är betydande.
Julig kostym?
Det pragmatiska: en av klädkoders primära funktioner är att underlätta den i tillställningen deltagande individens förberedelser. Entydiga klädkoder såsom mörk kostym, kavaj, eller varför inte schacket gör det enkelt att lista ut vad man förväntas komma iklädd, så att man undviker pinsamma situationer som då ”klädkoden” snäppet snyggare tolkas på ett halvt dussin olika vis. Utan kontext eller tidigare erfarenhet av evenemanget ifråga är det omöjligt att veta vad, exempelvis, julig kostym innebär.
Efter några idoga försök att formulera en vision av hur exakt en julig kostym ser ut dras slutsatsen att den sannolikt kan tolkas av många innebära färgglada plagg, lustiga slipsar eller annat i det närmaste skräckinjagande. Medicinarklubbens julfest är en fin tillställning, och tolkningar liksom de nämnda kan argumenteras vara udda utstyrslar på julfesten. Det är nog att skåda bruna läderskor med ”mörk kostym”.
Klädkoden mörk kostym har sedan länge haft en plats och fyllt en funktion på Medicinarklubben Thorax, förhoppningsvis har den det även framöver.
Allting är inte så allvarligt, allra minst detta skriveri.
I väntan på julfest,
oroad anonym thoracal